varmbadhus i Ludvika

varmbadhus i Ludvika

Ett Järnvägarnas varmbadhus byggdes och invigdes 1906 på udden i Väsman (vid nuvarande båthamnen). Bygget kostade 7000 kr och finansierades till hälften av SWB och Bergslagens järnvägar. Resten av kostnaden fick man in genom att järnvägsmän tecknade andelar på 10 kr. Alla bland personalen vid Ludvika station, utom två, samt alla banvakter på Engelsberg-Björbo-linjen tecknade andelar. Redan 1898 hade ett varmbadhus byggts av järnvägen i Kopparberg.

Kraften för värme och vatten levererades av en fotogenmotor. ”Karbad, badstu, bassäng och dusch, kommer att finnas till moderata pris, och styrelsen hoppas äfven kunna få till stånd billigare bad för skolbarnen” (Dalpilen 1905). ”Badhuset är ej stort men praktiskt inredt.” (Dalpilen 1906). Det hölls i början öppet tre dagar i veckan.

På kommunal nivå tillsattes 1919 en kommitté för att utreda hur ett varmbadhus kunde förverkligas. Två alternativ var tänkbara. Det gamla järnvägarnas badhus kunde om- och tillbyggas eller ett nytt badhus byggas i centrala staden. I 1922 års utgiftsstat (budget) för Ludvika stad fanns kostnaden på 12 000 kr för badhus.

I Metall avdelning 100 hade det länge diskuterats att bygga ett varmbadhus. År 1928 fick förslaget stöd av Asea och badhuset uppfördes vid Väsmans strand.

 

OBS! Har du synpunkter på texten, skicka då gärna in kompletteringar/ändringar.