Skrivanvisningar

  1. Skriv om något som har med Ludvika att göra och som du tycker ska vara med i Ludvika Lexikon!
  2. Texten skall vara trovärdig och neutral.
  3. Fyll i vårt formulär här på hemsidan. Skriv texten först i ett ordbehandligsprogram och kopiera den sedan till formuläret. Du kan också skicka mejl till kontakt@ludvikalexikon.se eller skicka vanligt brev till Ludvika hembygdsförening,
    Ludvika Hembygdsförening, Nils Nils Gata 7, 771 53 Ludvika. Tänk på att hålla texten kort!
  4. Det är du som har ansvar för att alla fakta är korrekta. Tänk särskilt på att namn är rätt stavade och att årtal är riktiga.
  5. Om du hämtar fakta ur böcker, tidningar eller andra media ange källan!
  6. Skriv inte av någon text direkt ur en bok eller tidning! Tänk på upphovsrätten. Hämta gärna fakta, men skriv med egna ord!
  7. Vi tar väldigt gärna mot bilder till din artikel. Ange fotografens namn och helst också när bilden är tagen. Har du själv tagit bilden, förutsätter vi att du tillåter oss att använda den både på hemsidan och i den kommande boken!
  8. Ange ditt namn, e-postadress och telefonnummer på insänt material. Vi skall kunna kontakta dig för eventuella frågor.

SKRIVREGLER

Generellt vid uppslagsord
När uppslagsordet upprepas i sin egen artikel skrivs bara begynnelsebokstaven följt av en punkt. Nedan markerat med gul överstrykning. T.ex.
Kagg, Lars, 1596–1661, fältmarskalk, född i Västergötland. Redan under sin livstid gav han namn år Kaggensgatan och i modern tid även åt Lars Kaggskolan. … K. gjorde raskt karriär och blev greve, riksråd och riksmarsk.

Generellt vid namnförkortningar
Alltid punkt efter initialerna samt mellanslag

C. A. Palme

Generellt vid biografier
Efternamn, Förnamn, levnadsår, yrkesbeteckning e.d., födelseort. Därefter personalia. T.ex.

Arnér, Gotthard, 1913–2002, domkyrkoorganist, professor, född i Arby sn och bror till Sivar ›A. 16 år gammal avlade han organistexamen och fyra år senare högre organistexamen vid Musikhögskolan …

Hänvisningspil
När det finns ett annat uppslagsord i en artikel så sätts en pil › framför det aktuella ordet. T.ex.
Christinelund. Större egendom i Arby sn skapad vid 1700-talets mitt av arkiater Johan ›Wahlbom genom hopköp och sammanslagning av gårdarna i byn Gåra.

Stor begynneslebokstav
Enligt nyare rättstavningsregler skriver man stor begynnelsebokstav i ord sammansatta med egennamn i början: T.ex.

Kalmarkriget, Mörestrejken.

Kopiera in specialbokstäver
Om du skriver en text med bokstäver som du inte ser på ditt tangentbord kan du markera tecknet med markören, tryck sedan Ctrl + C och kopiera in den i din text.
À à Á á Æ æ Ç ç È è É é Ê ê Ë ë Ü ü Ø ø

Kopiera in hänvisningspilen ›
Markera tecknet, tryck sedan Ctrl + C och kopiera in den i din text.

FÖRKORTNINGAR

Förslag:


bl.a. bland annat
ca cirka
d.y. den yngre
d.ä. den äldre
e.d. eller dylikt
f.d. före detta
fil.dr filosofie doktor
fil.lic. filosofie licentiat
fil.mag. filosofie magister
f.n. för närvarande
ha hektar
Kungl. Kungliga(a)
med.dr medicine doktor
m.m. med mera
o.d. och dylikt
sn socken
S:t Sankt
S:ta Sankta
teol.dr teologie doktor
t.ex. till exempel
t.o.m. till och med

Hämtat från Malmö högskolas hemsida: Var sparsam med förkortningar. De stör läsningen, både grafiskt och innehållsligt. Förkortningar ska användas endast om utrymmet är starkt begränsat; i fotnoter, parenteser, kataloger, tabeller – eller om man behöver upprepa ett långt namn eller liknande många gånger i en text. I löpande text är det bättre att skriva ut orden.

Ämnesområden

  • Arkeologi
  • Arkitektur/Byggnader
  • Fornlämningar
  • Föreningar
  • Gruvor
  • Handel
  • Hantverk
  • Historia
  • Händelser
  • Jord- och skogsbruk
  • Järnväg
  • Konst
  • Kyrkor och samfund
  • Litteratur
  • Musik
  • Natur
  • Näringsliv – industri
  • Näringsliv – tjänster
  • Offentlig sektor
  • Personer
  • Platser
  • Politik
  • Sjukvård
  • Sjöfart
  • Socknar och tätorter
  • Sport och idrott
  • Undervisning