Ludvikaverken

Ludvikaverken. Efter att Asea 1916 köpte Nya Förenade Elektriska AB gjordes en omfördelning av tillverkningen så att Ludvikaverken tilldelades statisk elkraftutrustning som transformatorer, reaktorer och brytare medan tillverkningen av lok och roterande maskiner som motorer och generatorer flyttades till Västerås. Antal anställda i Ludvikaverken den första perioden (avrundade värden):

1917  800
1918 1100
1919 1000
1920 1100
1921  600
1922  600
1923  600
1924  600
1925  900
1926  900
1927  900
1928  900
1929 1000
1930 1000
1931  900

Från boken: ASEA 1883-1933

Från boken: ASEA 1883-1933

Ny chef för Ludvikaverken blev från 1920 till 1940 Karl Erik Eriksson, som tidigare var chef för Aseas laboratorium i Västerås. Han initierade utvecklingsarbete enligt moderna metoder. Nya konstruktioner för både transformatorer och apparater togs fram. Speciellt den nya standarden med 132 kV-kraftledningar krävde lösningar på många problem.

År 1927 byggdes en stor lager- och expeditionsbyggnad, 1930-1933 byggdes ett högspänningslaboratorium och en strömriktarverkstad. I strömriktarverkstaden började man under Uno Lamms ledning utveckla strömriktartekniken som skulle leda fram till första HVDC-överföringen som invigdes 1954. Den gick mellan Västervik och Ygne på Gotland. Ett materiallaboratorium inrättades 1934 och en teknisk-fysikalisk forskningsbyrå inrättades 1936. 1938 tillkom metallgjuteri samt maskin- och plåtverkstad och 1942-1945 byggdes en transformatorverkstad i fyra våningar.

Efter andra världskriget upplevde Asea en boom då Europa till stor del var raserat och skulle återuppbyggas. Ny apparatverkstad i 5 våningar (”Västra högbygget”), Asea-skolan och nytt Huvudkontor (fortfarande kallat ”Nya kontoret”) byggdes 1946-1949. Ludvikaverken fick därmed en golvyta på ca 160 000 m². År 1950 den 1 mars, firade Ludvikaverken sina 50 år med stor fest på översta våningen i nybyggda Västra Högbygget för ca 1550 personer. Serveringen sköttes av 150 ”Ludvikaflickor” samt ett tio-tal Asea-truckar. Ludvikaflickorna var de första som bar den nydesignade Ludvikadräkten.

Transformatorverkstaden byggdes ut och ett nytt högeffektlaboratorium byggdes 1956-1958 längre ut på Hällarna. På 50 och 60-talen hade Asea en personaltopp i Ludvika på ca 5000 anställda men nu (2015) är personalstyrkan ca 3000. Asea köpte 1960 det angränsande markområdet där Ludvika Ångsåg legat. Där byggdes på 70-talet nya kontor och verkstäder för GIS (gas-isolerade ställverk) 1974, lindningskopplare (år ?) och mellanspänningsställverk (senare HVDC) (1980-81). Mammuthallen för transformatorprovning byggdes och invigdes 1969. År 2008 byggdes mammuthallen ut.

Asea blev ABB
År 1988 slogs Asea ihop med BBC från Schweiz och ABB bildades. GIS-tillverkningen flyttades från Ludvika till Schweiz och man började istället tillverka traditionella ställverk och för övrigt förblev verksamheten i Ludvika likartad.

På 1990-talet byggdes ett nytt HVDC-kontor, Reflexen, för ca (antal ?) arbetsplatser. Kondensator-tillverkningen i Västberga i Stockholm flyttades till Ludvika år 1993. Högeffektlaboratoriet på Hällarna kompletterades med en syntetprovhall 1996. År 2000 firade Ludvikaverken sina 100 år med rock-konsert med Robert Wells.

Ny provhall, Uhven, för de större spänningsnivåerna upp till 2000 kV (dc) och 1700 kV (ac) byggdes 2008-2009. Den fick Ludvika kommuns skönhetspris 2010. På 2010-talet byggdes ny HVDC-byggnad ULHC (Uno Lamm HVDC Center) med både kontor och verkstäder för ca 900 kontorsarbetsplatser, vilken invigdes 2013. Asea-skolan från 40-talet revs.

ABB säljer till Hitachi
År 2018 meddelade ABB att divisionen Power Grids ska säljas till det japanska Hitachi, och hela Ludvikaverken med sina ca 2700 anställda tillhör denna division. Affären är värd ungefär 100 miljarder kr och kommer enligt ABB att vara avslutad 2020.

Nya produkter som utvecklats inom Ludvikaverken:

  • GIS (något speciellt Ludvika?)
  • Transformatorer för allt högre spänning. Krångede kraftverk i Jämtland började byggas 1931 och togs i drift 1936. Samtidigt öppnades en 340 km lång kraftledning med 220 kV (högst i världen) via Horndal i Dalarna till Stockholm. Utrustningen för den högre spänningen utvecklades och tillverkades av Asea, generatorerna i Västerås och transformatorerna i Ludvika, och detta var den första kraftöverföringen från Norrland till Mellansverige. Harsprångets kraftstation i Stora Lule älv byggdes 1945-1952 och dess kraft överfördes med den 100 mil långa Harsprångslinjen till Hallsberg som invigdes 1952. Den var på 400 kV vilket var nytt världsrekord. Transformatorerna utvecklades och konstruerades även här av Asea i Ludvika.
  • Torra generatorer (Powerformer), transformatorer (Dryformer) och motorer (Motorformer) utvecklades på 90-talet inom ABB under ledning av forskaren Mats Leijon. Det revolutionerande med denna lösning var att använda torra polymerkablar istället för olje- och pappersisolerade kopparledare i lindningarna. Dryformer tillverkades i Ludvika och man hann tillverka två stycken 1999 innan tekniken lades ner 2002.
  • HVDC. Utvecklingen 1928 – 1954 av kvicksilverbågventiler skedde i Ludvika och Trollhättan under ledning av Uno Lamm. Utvecklingen av tyristorventiler skedde 1965 – 1970 i en grupp på ca tio personer under ledning av Nils Hyltén-Cavallius.
  • Compact-brytaren
  • HVDC Light utvecklades under ledning av Gunnar Asplund och introducerades 1997 på marknaden efter en lyckad testöverföring mellan Hällsjön och Grängesberg.  Första kommersiella projektet var Gotland HVDC Light mellan Näs och Visby som invigdes 1999.
  • Avledare av zinkoxid började tillverkas 1979-80 efter att patent köpts från Japan.
  • Hybrid DC brytaren. Ett 100-tal ingenjörer i Ludvika, Västerås och i schweiziska Baden arbetade med utvecklingen av en DC-brytare i flera år. År 2009 kom Jürgen Häfner, projektledare för HVDC-system i Ludvika, på en lösning. Genom att kombinera snabb mekanik med kraftelektronik utvecklade ABB världens första brytare för högspänd likström, HVDC. Den nya brytaren, som presenterades för marknaden 2012, klarade att bryta ett kraftflöde på 1 GW inom fem millisekunder. Intresset för brytaren har dock varit svalt sedan dess.
  • Torra kondensatorer?

Platschefer i Ludvika:
Sven L:son Depken 1916 – 1922

Tomas Andersson 2016 –

Teknisk chef:
Karl Erik Eriksson 1920 – 1940
Sven Erik Eriksson 1940 – 1947
Johan Drakenberg 1947 –

 

OBS! Har du synpunkter på texten, skicka då gärna in kompletteringar/ändringar.