Ludvika lasarett

Ludvika lasarett invigdes 24 maj 1924. Det hade då 60 sängar.

Från 1880-talet fanns det sjukstugor i Grangärde, Smedjebacken och Grängesberg. 1914 började provinsialläkare Haglund i Ludvika och då öppnades också >Ludvika sjukstuga i före detta förvaltarbostaden vid Ludvika Ångsåg. Under 1914 hade man 1400 tbc-fall i länet varav 600 avled.

Redan 1908 fick Smedjebacken ett lasarett men 1912 tillsattes en kommitté inom landstinget för att utreda frågan om behovet av lasarett i södra Dalarna. Kommittén föreslog 1914 att två nya lasarett skulle byggas om vardera 70 sängar i Avesta och Ludvika, samt att Avestas lasarett skulle byggas först. Pga. kriget kom inte bygget av Avestas lasarett igång förrän 1919 och det stod färdigt 1922. Kommunerna, Ludvika stad och socken, kunde inte vänta utan beställde av en arkitektfirma fullständiga ritningar till ett lasarett i Ludvika. Dessa ritningar gällde för två alternativ, antingen 110 sängar eller 55 sängar. Förslagen lämnades till 1920 års landsting. En ny kommitté tillsattes som skulle komma med ritningar och kostnadsförslag till nästa års landsting.

År 1921 beslöt landstinget att ett lasarett om 60 sängar skulle byggas. Arkitekt var Theodor Kellgren. Inredningsdetaljer och den konstnärliga utformningen bestämdes av konstnär Alf Munthe. Kommunerna skänkte marken, som var på 4,6 hektar, till landstinget.  De allmänna delarna av lasarettet dimensionerades från början för ett lasarett med dubbla antalet sängar. En första ambulans skänktes av Röda Korset. Från början fanns det en läkare på lasarettet och några tiotal anställda, som bodde i personalrum inom området och var bundna i princip dygnet runt. Under 30-talet infördes arbetstidsförkortning och personalen fick nycklar till sjukhusgrinden.

Lasarettet blev fort fullt utnyttjat. De första patienterna som togs in sommaren 1924 hade alla tuberkulos. Första halvåret 1925 var det ständigt överbelagt med upp till 83 patienter. Redan 1925 fick kirurgen 12 nya vårdplatser för tbc-patienter. 1928-29 tillkom epidemisjukhus och tuberkulosavdelning, 1931 tillkom BB. Stora om- och tillbyggnader skedde på 50-talet och på 80-talet. 1968 invigdes långvårdshuset med 100 vårdplatser, som 1992 övertogs av Ludvika kommun och byggdes om och döptes till Biskopsgården. På 70-talet utvecklades kirurgin och öppnades akutmottagning, vuxenpsykiatrimottagning och barnmottagning. Förlossningen flyttades 1975 till Falun men eftervården blev kvar. En vårdcentral öppnades 1976 och 1980 byggdes ny vårdskola.

Med tiden blev det reglerade arbetstider och flera anställda behövdes. Efterhand, med utvecklingen av sjukvården och med utbyggnaden av sjukhuset, anställdes flera specialister och som mest hade lasarettet på 80-talet ca 40 läkare, 500 anställda och ca 250 vårdplatser.

Under 90-talet skedde en nerdragning och verksamheten underordnades successivt Falu lasarett. Akutkirurgin och kirurg-iva lades ner 1993-94, ortopedin och BB-eftervården lades ner 1996.  1999 upphörde lasarettet som egen resultatenhet och avskaffades sjukhuschefen och hen ersattes med en sjukhuskoordinator. 2010 flyttades mammografin till Borlänge. 2011 blev akutmottagning jourmottagning. Dagkirurgin stängde. År 2014 fanns det plats för ca 36 patienter på två vårdavdelningar.

2014 stängdes Vårdcentral Solsidan och Vårdcentral Ludvika för hela tätorten bildades på lasarettet.

Lasarettsköket
Från början dimensionerades köket för ca 150 patienter, men 1955 och 1963 krävdes om- och tillbyggnader. Nytt kök med matsal stod klart 1983. Därmed dukades alla brickor och diskades allt porslin i köket. Under 1994 infördes det mycket omdiskuterade samarbetet mellan lasarettet och kommunens skolor och sjukhem, det s.k. ”Koka-Kyl”-systemet. Det nya företaget Västerbergslagens Kök AB (VB Kök), senare omdöpt till Dala Måltidsservice, övertog och byggde om lasarettsköket för att laga all mat där. Maten kyldes och distribuerades i kantiner till alla mottagarkök där maten värmdes och kompletterades med grönsaker och dryck mm. Vid ny upphandling av matleveranserna 2013 förlorade VB Kök och det stora köket byggdes om till ett mindre mottagningskök. I stället byggdes ett café i lasarettsentrén för besökare och patienter. Resten av kökslokalerna anpassades så att Dalarnas Landstingsarkiv kunde flytta dit från Håksberg sommaren 2015.

 

OBS! Har du synpunkter på texten, skicka då gärna in kompletteringar/ändringar.